Konstrundan som växte sig stor!

Det började i Halmstad 1996. Turistchefen Elenor Nilsson tog initiativ till en konstrunda med Österlen som förebild. Eftersom påsken var deras helg valde Halmstad Kristi himmelsfärdshelgen som sin. Konstliv 96 blev namnet på denna första konstrunda med 30 konstnärer som öppnade sina ateljéer för besökare. Ett rött hjärta var symbol och vägvisare.

Det här var bara början. Planen var att konstrundan skulle bli mycket större.

Året därpå – Konstliv 97 – hade konstrundan vuxit med Laholm och Hylte. Samtidigt hade konstnärer i Falkenberg och Varberg dragit igång Konstvandring i mellersta Halland. Nu fanns det två konstrundor i Halland som täckte nästan hela länet.
I Varberg och Falkenberg organiserade konstnärerna rundan tillsammans med kulturförvaltningarna och arbetsförmedlingen. Silversmeden Owe Johansson kom med förslaget  om konstvandring på ett möte i Varbergs konstnärsförening i december 1996. Owe hade bott i Skåne och varit med i konstrundan där. Förslaget fick gehör och planeringen drog igång.
En del i förberedelsen var en biltur till Österlen för att se hur konstnärerna i ÖSKG (Östra Skånes Konstnärsgrupp) gjorde. Det var de som startade Sveriges första konstrunda 1968.
I mars 1997 var planen klar: samlingsutställning på Societén i Varberg och på Kuben på stadshuset i Falkenberg, folder med karta och ett rött sjömärke som visade vägen till ateljéer och utställningar. 
Sjömärket, som senare blev symbolen för Konstliv Halland, formgav Owe Johansson och konstnären Kenneth Abrahamsson. 43 yrkesverksamma konstnärer och konsthantverkare – medlemmar i Falkenbergs och Varbergs konstnärsföreningar, KRO eller KIF – deltog i första konstvandringen.

”Den konstintresserade bör sätta en stor bock i almanackan för Kristi Himmelsfärdshelgen. Inte mindre än 43 konstnärer och konsthantverkare öppnar då dörrarna för allmänheten i den första och största konstmanifestationen någonsin i mellersta Halland”, skrev Lotta Bergström i Hallands Nyheter 1 april 1997.

”Hemma hos grafikern Kätie Nilsson i Falkenberg går telefonerna varma, det kommer mängder av samtal från intresserade konstnärer som vill visa upp vad de gör och kan för en bredare allmänhet. Kätie håller i trådarna, och allt skall vara färdigt om en dryg månad.

– Det här första året ser vi som ett försöksår. Nästa år planerar vi att satsa på en gemensam konstrunda för hela Halland. Men det gäller att hålla arrangemanget seriöst. I Skåne har det vuxit fram en svans i form av stora skaror med krimskrams och glassförsäljare. Det är konsten som är huvudsaken. Konstrundan är vårt eget projekt, ett sätt att visa vilka vi är och vad vi gör, säger Kätie Nilsson.”

Ett år senare var det konstvandring i hela Halland. Kungsbacka hade kommit till med 30 konstnärer  som öppnade sina ateljéer från Kullavik i norr till Frillesås i söder. Symbolen var en pil med gula och svarta rutor. Samlingsutställningen hölls på Konstnärshuset, ett konstnärsdrivet galleri och butik som låg mitt emot järnvägsstationen i Kungsbacka.

”Nästa år är det mycket möjligt att arrangemanget smält samman ännu mer med gemensam symbol och gemensam affisch – och varför inte en bok i likhet med den man producerar i Nordvästskåne”, sa Paul Uppkoff på Arbetsförmedlingens Kultur Halland i en artikel i Hallands-Posten inför de tre konstrundorna Kristi himmelsfärdshelgen 1998.
”Det här är ett lysande exempel på att det går att samarbeta regionalt i Halland”, sa Bo Garnwall, kultursekreterare i Varberg, i samma artikel.

Många var inblandade i de olika konstrundorna: konstnärer, konsthantverkare, kulturförvaltningar, turistbyrån i Halmstad, länsarbetsnämnden, landsting och länsstyrelse.

Efter Kristi himmelsfärdshelgen 1998 var alla överens – tre konstrundor skulle bli en stor för hela Halland.

Ett intensivt arbete drogs igång. I varje kommun fick konstnärer projektanställningar för att sköta samordning och allt det praktiska. En projektledare på turistbyrån i Halmstad blev spindeln i nätet för hela länet. Massor med jobb och stor entusiasm lade grunden för Konstliv Halland – hela Hallands konstrunda.

”En nystart”, sa Aimo Olsson, samordnare i Halmstad och senare föreningens Konstliv Hallands första ordförande, om sammanslagningen i en artikel i Hallands-Posten.

”Det har gått så lätt. Vi har fått sådan uppbackning från alla kulturchefer", sa Ing- Marie Abrahamsson, länsamordnare, i samma artikel.

Under Kristi himmelsfärdshelgen 1999 öppnade 145 konstnärer och konsthantverkare sina ateljéer, verkstäder och utställningar från Laholm i söder till Kungsbacka i norr i en gemensam konstrunda: Konstliv Halland. Namnet togs från konstrundan i södra Halland och symbolen – det röda sjömärket – från mellersta Halland.

Konstliv Halland blev rejält uppmärksammat i medierna med stort uppslagna artiklar och en serie ateljébesök i P4 Halland. ”Årets Konstliv Halland utan gränser”, löd en av rubrikerna.

Nästa mål var att konstnärerna, precis som i Skåne, skulle driva konstrundan själva,.

I september 1999 for en grupp konstnärer – en representant från varje kommun – på studieresa till Tjörnedala Konsthall på Österlen, centrum för konstrundan på Österlen, för att få veta mer om deras organisation och inte minst få inspiration och nya idéer.

Månaden därpå kallades alla som varit med i konstrundan under våren till möte på Hamnmagasinet i Varberg där en interimsstyrelse för föreningen Konstliv Halland tillsattes. På ett möte under tidig vår 2000 beslutades om kriterier för medlemskap. Det innebar att alla, även de som varit med på tidigare konstrundor, fick söka medlemskap utifrån dessa antagningskriterier. Det var inte populärt hos dem som inte kom med och inte heller hos en och annan kommun som ville bestämma vilka som skulle vara med på konstrundan i just deras kommun.

Första året hade den nybildade föreningen 106 medlemmar. Sedan har Konstliv Halland fortsatt att växa och antalet medlemmar har legat runt 140 genom åren. För att bli medlem ska man vara yrkesverksam konstnär eller konsthantverkare.

Konstliv Halland år 2000 blev sista året som konstrundan arrangerades i samverkan mellan Hallands konstnärer, konsthantverkare, kulturförvaltningar, arbetsförmedlingen och landstinget i Halland. 2001 stod föreningen Konstliv Halland på egna ben. Flera kommunala bidrag föll bort eftersom den nybildade föreningen täckte hela länet. Länsarbetsnämndens viktiga bidrag – lön till samordnare – försvann också. Medlemsavgifter, lotteri, sponsorer och egna arbetsinsatser täckte upp för de bidrag som drogs in.

Även 2001 blev en succé för Konstliv Halland med 30 000 besök i ateljéer och verkstäder.

1999, året då tre tre konstrundorna i Halland slogs ihop, föddes massor av ideér som inte hanns med: konstlotteri, webbsida, böcker, entréavgift till samlingsutställningarna som i Skåne, med mera. Nästkommande år genomfördes allt i rask takt.

Konstlotteriet, uppskattat av konstbesökare, startade 2001 och blev ryggraden i föreningens ekonomi till och med 2019 då spellagen ändrades. Konstliv Hallands lotteri jämställdes då med lotterier som Postkodlotteriet och Bingolotto. Att söka tillstånd från spelinspektionen blev orimligt byråkratiskt och tidsödande, men framför allt väldigt dyrt. Sedan 2021 finansierar föreningen konstrundan med höjda medlemsavgifter, förutom det viktiga stödet från Region Halland.

2002 gavs den första numret av Konstliv Halland ut, en påkostad tidskrift med konstnärsporträtt av 15 medlemmar i föreningen. 2003 kom nästa nummer. Sedan tog utgivningen stopp. Produktionen blev för dyr och försäljningen för liten.

Under konstrundorna har det alltid funnits en lokal samlingsutställning i varje kommun. 2002 blev en länssomfattande utställning i de gamla svampodlingslokalerna på Fammarp i Halmstad en nyhet. Dessutom med festlig förhandsvisning helgen före konstrundan.

Under konstens vecka, på hösten samma år, arrangerade föreningen även en stor samlingsutställning med ett sextiotal medlemmar på Fammarp.

2005 lanserades två nyheter: gratis inträde på de stora samlingsutställningarna som nu blivit två – Fammarp i söder och Tjolöholm i norr. Samlingsutställningen hade varit populär även med inträde: 2004 hade utställningen på Fammarp 8 000 besökare.

Sedan 2023 har föreningen återgått till lokala samlingsutställningar i brist på stora, lättillgängliga utställningslokaler till rimligt hyra.

2010 döpte föreningen om konstrundan till det vi hela tiden har sagt: Konstrundan i Halland. Men föreningen heter fortsatt Konstliv Halland, vars främsta syfte är ”att aktivt verka för att berika Hallands konstliv, främst genom att årligen arrangera och marknadsföra Konstrundan i Halland”. Eller som föreningen presenterades sig på baksidan av tidskriften Konstliv Halland: ”Föreningen består av yrkesverksamma konstnärer och konsthantverkare från hela länet, som tillsammans genomför konstevenemang av hög kvalitet.”

2001 hade den nybildade föreningen en dröm: att ha en egen utställningslokal med en heltidsanställd som även kunde sköta utgivningen av årsböcker, kartbroschyrer, ekonomi, lotteriverksamhet, söka sponsorer, arrangera föreningens egna utställningar mm. ”Detta är en vision, som vi hoppas skall infrias om några år”, stod i det  årets kartbroschyr.

Även om den drömmen är långt borta har alla vi som är medlemmar i Konstliv Halland mycket att tacka de eldsjälar som med entusiasm och enormt mycket arbete byggde upp konstrundan i Halland som fortsätter att locka tusentals konstälskare att åka på upptäcktsfärd i Halland varje Kristi himmelsfärdshelg.

Text och research: Anita Johansson